Gömda sanningen om hyllade eleverna
Den här artikeln är ett utdrag från: Aftonbladet
De lyfts fram som hockeyskolornas mest lyckade elever – men Sportbladet kan nu avslöja de avbrutna utbildningarna och usla betygen bakom elitgymnasiernas fasad.
Samtidigt vittnar en NIU-rektor om hur idrotten kapat svensk skola och hur lösningen på problemen begravts under tystnad.
– Allt som skrivs där är sant, men det skulle bli ett jävla liv om det röstades igenom.
På Mora gymnasiums hemsida försöker kommunen locka unga hockeyspelare att flytta till staden för att kombinera idrott och studier på hockeygymnasiet. Under rubriken ”Elever som lyckats extra bra” lyfts nio framgångsexempel fram.
En av dem gick 27 kurser under sin tid på Moras hockeygymnasium. När han lämnade hade han endast betyg i tre av dem.
G i ”Barn- kultur- och fritidsverksamhet” och i ”Arbetssätt och lärande”. IG i Datorkunskap.
På Timrå IK:s hemsida lyfts inte mindre än 16 lyckade elever från deras hockeygymnasium fram. Fyra av dem har fått extra stort utrymme där namnen lyser över deras bilder.
Tre av de fyra hoppade av gymnasiet innan de hunnit ta sin examen.
”Viktigare för varumärket”
Bland de tio namnen som Göteborgs stad hoppas ska locka nya elever till NIU-utbildningen de har tillsammans med hockeyklubben Frölunda finns en spelare som lämnade gymnasiet med betyg i sex av 25 kurser.
Han fick A i de två kurserna i idrottsspecialisering och E i matematik samt svenska.
Samhällskunskap 1 och Tränings- och tävlingslära 1 slutade med underkända betyg. I Tränings- och tävlingslära 2 fick han ett streck.
– Det spelar ingen roll för de här skolorna om en eller två elever misslyckas eller hoppar av. De är mer måna om att kunna lägga ut att någon tidigare elev vunnit VM-guld på sitt Instagram-konto. Det är viktigare för det är varumärket, säger en anonym rektor till Sportbladet.
Han är rektor på en NIU-skola men träffar oss i sitt hem. Han vill vara anonym, med hänvisning till hur stor makt den lokala idrottsklubben har.
Inte bara över skolan utan över hela samhället där han bor.
– Det finns alltid möjlighet att utmana och vägra göra vissa saker som rektor. Att hävda regler och riktlinjer. Men vad händer då?
Sportbladet har under granskningen av landets elitishockeygymnasier kunnat visa hur elever blir utfrysta från sina skolutbildningar, där Arkaitx Edgren till och med tvingades ha sin utrustning i pannrummet. Vi har också avslöjat märkliga glädjebetyg och olagliga skolavtalsom ger ishockeyföreningar makt över lärartillsättningar och pengar för att undervisa i dans. helskärm
Vi har dessutom kartlagt hur en NHL-spelare kom in på en extremt attraktiv gymnasieskola trots att han saknade behörighet och hur elever tidigare kunde köpa platser på utbildningarna.
Men varför gör ingen något? Varför säger ingen ifrån?
NIU-rektorn tar en paus som för att samla ihop sig. Sedan kommer frågorna som han menar ger oss svaret.
– Hur många har intressen i elitföreningen? Hur många har intressen på utbildningsförvaltningen? På vilket sätt skulle jag som rektor underlätta för skolans varumärke? Vad skulle elitföreningen säga när de pratar med politiker och företagare här omkring? Att den där jäveln som jobbar som rektor han gör si och så. Det skulle inte bli så bra.
Hade du blivit kvar på ditt jobb då?
– Det är tveksamt. Och hur lätt skulle det bli att få ett annat jobb i kommunen?
”Alla håller käften”
Att han ändå träffar oss beror på att han sett hur idrotten fått allt större makt över skolan. Han beskriver hur idrotten, i en värld där elever blivit kunder och skolorna gjort sig beroende av ett varumärke, är en ovärderlig partner.
Flera av de ekonomiska avtal Sportbladet begärt ut mellan kommuner, skolor och föreningar stipulerar också hur de ska dra nytta av varandras varumärken. Att förknippas och samarbeta med en idrottsklubb är värdefullt.
Men vad blir följden för eleverna när skolan plötsligt styrs av idrottens intressen?
Sportbladet har redan kunnat visa hur de elever som anses för svaga hockeymässigt blir utfrysta från sina utbildningar. Nu berättar rektorn dessutom att de som är extra begåvade idrottsligt inte heller får en chans att gå klart sina program.
– Det går inte att kombinera en utbildning med spel i a-laget. Det kan jag säga direkt. Föreningarna säger att skolan är viktig men deras agerande visar något helt annat.
Han har upp flera exempel.
– De skickar sms till elever som går i årskurs ett eller två och säger att a-laget är en back kort och frågar om de kan komma klockan 09:00 dagen efter, trots att de vet att eleven har skola då. Vad gör de här gossarna då? De lämnar ju skolan så klart. Det här vet alla.
Han blir mer och mer frustrerad.
– Allt det här snacket om att det är viktigt med skola men sedan ska de ha bortamatch med J18 och kommer hem klockan 01 på natten trots att det är skola dagen efter. Det finns så mycket att säga om det här och jag blir förbannad. För det är sådana öppna hemligheter. Alla vet om det men alla håller käften.
”Tävlar mer än en a-lagsspelare”
Rektorn har försökt tala med den som är ansvarig för ishockeyn på hans ort om att sprida ut elevernas utbildning över fyra år istället för tre. Men även i det fallet gick idrotten före skolan.
– Han sa att ”NHL-draften sker när NHL-draften sker”. Det är skälet till att de läser gymnasiet i tre år och inte fyra, som många andra idrotter gör.
Han berättar samtidigt att de ungdomar som är aktuella för draften, där NHL-klubbarna paxar spelare inför kommande senioravtal, ofta spelar i flera olika juniorlag samtidigt. De kan dessutom träna och till och med spela matcher med a-laget.
– De tränar och tävlar mer än avlönade a-lagsspelare gör, samtidigt som de ska gå gymnasiet och läsa det på tre år. Det går inte.
Så de som är för dåliga blir utfrysta och de som är för bra kan inte heller gå klart skolan. Men vilka chanser har de där i mitten att bli de professionella hockeyspelare de utbildar sig till?
– Oerhört små, vågar jag påstår, säger rektorn.
Han berättar om tidigare elever som kommit tillbaka på besök. De har då på sin höjd hamnat i division 1-serierna som deltidsproffs.
– De kuskar runt från klubb till klubb, det är väldigt hårt och många där har inte ens en gymnasieexamen heller. Vad har de för valmöjligheter? De älskar ju hockey och tycker det är skitkul, men vad har skolan och elitföreningarna för ansvar för att det blivit som det blivit?
”Är en smutsig industri”
Han tar en paus för att fylla på sin kaffemugg. Så fort han satt sig ner tar allvaret över igen.
– Hockeyn är en väldigt smutsig industri som förbrukar framförallt unga pojkar. Allt de säger låter så jävla bra men det är många som mår dåligt. Och det här vet man om.
Han tar upp utredningen som den förra regeringen lade på is.
– Utredaren där sätter verkligen fingret på det. Idrotten och specialidrottsförbunden har fått alldeles för mycket att säga till om när det gäller undervisning som sker på gymnasierna. Men det föreningen vill är att maximera istiden för unga människor. Jag tror ärligt talat att de skiter fullständigt i om spelarna tar en gymnasieexamen eller inte. Det vill bara ha med dem i ett sammanhang där de styr över deras tid. Det här är jag hundra på.
Det här är alltså en NIU-rektor med täta samarbeten med idrotten som talar.
Han berättar om hur hockeyeleverna ofta har egna elevboenden skilda från skolans. Han berättar också om hur han som rektor får ont i magen bara av tanken på vad som kan pågå där.
– Det pratas väldigt tyst om hockeykulturen men där finns det mycket att göra. Är det du som plockar undan materialet bara för att du är yngst? Vem talar om för dig att du ska göra det? Var får du sitta i bussen? Var får du sitta i omklädningsrummet? Jag får höra att ”det är en del av kulturen” men jag är jätteskeptisk.
– Där får jag som rektor lite ont i magen för hur säkerställer vi från skolan att det inte pågår till exempel inkilningar på de här boendena? Många ungdomar som är extremt elitidrottsinriktade får också ett komplicerat förhållande till mat eftersom det är en genväg till prestationer. Hur upptäcker vi dem?
Han beskriver hur svensk skola släppt ansvaret för sina elever till elitföreningar. Föreningar som drivs som företag och vars utbildning och kompetens kopplat till ungdomar han starkt ifrågasätter.
Läs hela artikeln: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/mQrBrO/rektorn-vittnar-fran-hockeygymnasiet-forburkar-unga-pojkar